Nu håller jag på med mitt första manus på länge, det blir antagligen kaos och oförståeligt, men just nu spelar det ingen roll. För mig känns det bara skönt att få ut en del av allt blaj som finns inom mig.

Mina drömmar när jag är inne i ett skrivande blir alltid så speciella, som någon form av blandning mellan karaktärerna i manuset, mig själv och det som händer dem och mig. Kanske låter det lulligt men dessa drömmar får mig att se på mig själv ur en annan vinkel och ibland till och med förstå mig själv.

Kommentera

Publiceras ej