Ett år sedan var sist jag såg hans profil på Facebook. Idag gick jag in igen, han hade bytt profilbild. Jag vet att det var han, jag kommer aldrig glömma det ansiktet. "Han kan ha uppgett fel namn till dig" orden ekar i mitt huvud. Han gav mig rätt namn, jag hittade det på första sökningen och än idag tvivlar jag inte på att det var hans blick som gav mig kväljningar den där kvällen.

Men varför tittar du på hans profil, varför låter du honom vara en del av ditt liv, varför lämnar du det inte bakom dig? Jag vet inte, kanske hoppades jag att jag skulle se några tecken på ånger. Jag borde förstått att så inte skulle vara fallet, han blev ju inte ens förhörd, vet inte ens om att jag anmälde, han är inte medveten om att den kvällen vände mitt liv upp och ner.

Jag vill inte skada honom. Jag vill bara att han ska veta att jag har lidit och kanske någon gång inse att det var fel. Jag är inte längre arg på polisen, dem visste att det inte skulle räcka till åtal och såg till att jag slapp rättegång. Jag är besviken på rättssystemet.

Kommentera

Publiceras ej